I sommar får vi i tre delar ta del av Angela Aholas kunskap och tips. Angela Ahola är doktor i psykologi. Angela har sedan 15 år tillbaka erfarenhet av psykologin bakom det första intrycket, drivkrafter, relationer och ickeverbal kommunikation.
Här kommer del 2, del 1 finns att läsa längre den på sidan.
Drivkraft 2: Status
Nu ska vi prata om status och makt. Den här drivkraften känns ju vid första anblicken som mer kantig och trist än det här med ”relationer” som känns mer varmt och mysigt. Att drivas av status och makt känns ju inte lika kul att kännas vid hos sig själv. Ändå finns den där. Jag vet att det för många klingar illa att yppa orden ”jag vill gärna ha en högre status, tack” eller ”mer makt är vad jag vill ha!” Om vi istället vänder på det här så blir det tydligare. Hur osannolikt skulle det inte vara att höra orden ”va härligt det vore att vara helt maktlös, hjälplös och utan chans att göra min röst hörd på måndagsmötet - åh vad jag önskar att ingen lyssnade på mig”. Tanken på att vara som ett osynligt spöke utan chans att påverka känns ju inte särskilt attraktiv. Här skulle vi ju inte ha någon som helst chans på vårt drömjobb och ingen skulle lyssna på oss vara sig på jobbet, bland vännerna eller när vi försöker få barnen att städa sitt rum. Hjälplöshet och maktlöshet är även svårsålt på dejtmarknaden. Här vill vi ju istället gärna ge sken av ett ”bättre” jobb än vad vi har.
Vi människor älskar många gånger att läsa om mäktiga och framgångsrika personer. Om hur de lyckats, om hur de byggt upp sina imperier. Och huvuddelen av det som skrivs är ju faktiskt skvaller om framgångsrika personer - tv-kändisar, kungligheter och idrottskärnor. Det skrivs om vilka som skilt sig, vilka som har alkoholproblem, vilka som har turbulens i sitt liv och vilka som är otrogna och med vem. Skvaller säljer och det vet medievärlden. Om vi inte brydde oss om status skulle inte heller böckerna om hur vi kan få mer inflytande finnas.
Det som händer i oss när vi får status är att halterna av testosteron och serotonin ökar – vi får en sorts kick. Statussträvan leder till att vi jämför oss med varandra, många gånger utan att vi ens egentligen vill det: Vem har finast hem, åker på de lyxigaste resorna, har flest akademiska poäng eller har de duktigaste barnen? Givetvis känns detta löjligt, men att veta sin plats i hierarkin har fyllt en evolutionär funktion. Detta minskade nämligen skadorna och konflikterna. Den person som var bra på att jämföra sig med andra överlevde. Vi visste när det var vår tur och vem vi skulle backa för. Dessvärre har statussträvan även baksidor: Vi jämför oss, förköper oss och strävar efter att alliera oss med mäktiga individer. Vi mår även sämre när det går bra för andra (och orsaken är att vi därmed känner oss själva ännu mindre lyckade). Tänk bara: Om jag på savanntiden var på plats nr sju i min grupps hierarki kan det lätt hända att jag, idag efter att kikat på Instagram, inser att ”herregud, jag befinner mig på position 5892” (”alla lever ett bättre liv än jag och alla är mer framgångsrika och alla är snyggare!”) och vår överlevnadsfokuserade hjärna börjar larma på alla håll och kanter. Stressigt och tufft för måendet. Så det är ju inte helt oväntat att människor generellt sätt mår sämre efter att de tittat igenom sina sociala medier. Vi vinklar ofta sanningen så att vi ska framstå som mer framgångsrika än vad vi är. Även i parrelationen jämför vi oss - om än omedvetet - med varandra: Vem går det bäst för, är den bästa föräldern, är mest populär i bekantskapskretsen? Detta påverkar i sin tur riskerna för otrohet. Denna statussträvan leder oss också till att jobba alldeles för mycket och försumma viktiga relationer. Det vill säga till att prioritera vår tid på ett sätt som egentligen inte gör vårt liv bättre eller oss lyckligare.
Om ca två veckor kommer del 3 som kommer att handla om Drivkraft 3: Kunskap
Läs mer och boka Angela här>>
I sommar får vi i tre delar ta del av Angela Aholas kunskap och tips. Angela Ahola är doktor i psykologi. Angela har sedan 15 år tillbaka erfarenhet av psykologin bakom det första intrycket, drivkrafter, relationer och ickeverbal kommunikation.
Varför gör du som du gör? Vad har drivit dig till det arbete du idag har? Till dina relationer? Vad styrde dig till just din bostad, dina inköp och de resor du gör? När du fattat beslut - vad fick dig att välja just det du valde?
Vi kan nog alla enas om att vi människor inte är fullt så rationella som vi skulle önska. Men varför? Vad styr vårt beteende?
Klart att du har din alldeles egna personlighet och jag har min. Men det vi delar med varandra är dessa allmänmänskliga drivkrafter. Drivkrafter som historiskt hjälpt oss överleva, men som idag ofta lägger krokben för oss. Detta eftersom din och min miljö på så många sätt förändrats. Vi leva inte längre i den savann-miljö som vi är framevolverade för. Där vi levde i grupper om cirka 150 personer. Jag brukar säga att tiderna har förändrats, vi människor har det däremot inte. Därför lever vi numera med en rad nya problem som tidigare i mänsklighetens historia inte existerade. Det trista är att så länge du och jag inte är medvetna om vad som ligger bakom och påverkar vårt agerande fortsätter vi på samma sätt som alltid. Vi springer på som vanligt, stöter på samma fallgropar och upprepar gamla misstag, om och om igen.
De flesta av oss har en högre levnadsstandard än tidigare generationer. Så med all rätt kan vi fråga oss: Varför mår vi så dåligt (många gånger) trots att vi har det så bra? Ett av svaren är: vi behöver hitta nya sätt och verktyg för att fungera optimalt i våra liv, i dagens miljö. Och, det finns lyckligtvis lösningar! Det vi behöver göra är att hitta nya sätt och verktyg för att kunna fungera optimalt. Först när vi kan se vad det är som driver oss kan vi ta kontrollen. Precis som en fotbollsspelare på elitnivå behöver du ha en realistisk och ärlig inblick i dina styrkor respektive svagheter för att nå självinsikt. Du behöver äga det du drivs av – både styrkorna och svagheterna. Först då kan drivkrafterna bli dina superkrafter.
Med detta sagt är vi nu redo att dyka in i de tre drivkrafter. Du ska få veta hur de yttrar sig i våra liv och även hur de kan ställa till det för oss.
Del 1
Drivkraft 1: Relationer
På ett sätt tycker även jag att denna drivkraft låter lite som en självklarhet - ”att det är väl klart att vi dras mot varandra och vill umgås!” Men det är inte så givet som vi spontant kanske tänker. Det finns faktiskt en rad arter på jordens yta som inte har det här behovet av att hänga med varandra och leva i grupperingar. Vi människor har däremot ett nästan överdrivet behov av att hålla koll på varandra, vara nyfikna på grannar, kollegor och förstå - ”menar han verkligen att han vill ses när han skriver så där?” eller "han skulle väl inte använt den emojin om han var intresserad av mig?” Vi är nyfikna på vem som gör vad och med vem. Vi vill veta vem vi kan lita på, vem som är oärlig, vem som känner vem och vilka som har en flirt på gång. Allt detta är central information för oss. Så här fungerar vår art.
Vi mår bra och blomstrar i sociala sammanhang. När vi umgås eller ger någon en kram ökar vår oxytocinnivå. Och relationer är nödvändiga för oss men givetvis finns det utmaningar. Precis som med de andra drivkrafterna har även denna drivkraft en baksida. Vårt behov av att vara tillsammans leder oss till att klamra oss fast vid relationer som inte är bra för oss av rädsla för att bli ensamma, en besatthet vid andra människor som gör att vi ältar och skvallrar om dem. Om det finns andra människor närvarande arbetar vi snabbare och det påverkar också hur väl vi presterar. Vi till och med dricker snabbare om det finns andra på plats. Denna drivkraft påverkar också vad vi lyssnar på för musik, vilka böcker vi läser, vilka kläder vi bär och vad vi döper våra barn till. Det handlar alltså om att våra val styrs i hög grad av vad andra gör men inte alltid riktigt på det sätt som vi kanske just nu gissar. Ibland strävar vi nämligen efter att vara lika andra men många gånger strävar vi också mot att avvika och vara annorlunda än andra. Att vara unika individer. Båda dessa krafter handlar alltså om en och samma drivkraft: Relationer.
Om ca två veckor kommer del 2 som kommer att handla om Drivkraft 2: Status
Läs mer och boka Angela här >>
Måndagen den 8e februari 2021 annonserade Tesla att de inhandlat bitcoin för 1,5 miljarder dollar, nästan 10 % av deras totala kassareserv. De planerar även för att ta emot betalningar i bitcoin inom snar framtid. Det 178 år gamla livförsäkringsbolaget MassMutual har valt att inhandla bitcoin för över 100 miljoner dollar och planerar fler köp. MicroStrategy som är en av de största business-intelligence företagen har valt att ersätta hela sin kassareserv med bitcoin för ca 500 miljoner dollar. Ross Stevens som är VD för NYDIG och hjälper institutioner att erhålla bitcoin, nämnde i en konferens mellan 3-5 februari att de har många som knackar på dörren. Vad är det dessa ekonomiska jättar ser hos bitcoin?
Majoriteten av institutioner som gör detta investeringsbeslut är inte ute efter att spekulera på kortsiktiga prisrörelser i förhoppning om att kunna sälja vidare till en ”greater fool”. Min gissning är att de inte kommer sälja på minst tio år. De förstår att bitcoin har potentialen att bli en monetär världsstandard och väljer därför att balansera sina kassareserver lämpligen därefter.
Bitcoins mest värdefulla karaktärsdrag som sätter grunden för seriösa spelares investeringsbeslut är det faktum att det endast kommer finnas 21 miljoner stycken. Denna begränsning är oföränderlig, ständigt verifierbar och skyddad av en infrastruktur som spenderar omfattande mängder energi för att upprätthålla nätverket.
Om man jämför detta med nedan graf som visar den procentuella ökningen av penningmängden i amerikanska dollarn kan vi få en tydligare bild över deras beslut. Historiskt har den procentuella ökningen av penningmängden varit ca 7 % per år, vilket betyder att din andel av all valuta i cirkulation halveras vart tionde år. Grafen visar att penningmängden upplevde en genomsnittlig procentuell ökning av ca 20 % under 2020. I skuggan av pandemin och det deflationära tryck som den globala nedtoningen av produktiviteten medför kan vi förvänta oss att detta fortsätter i ett antal år. Med andra ord, med en ökning av 20 % per år, kommer din andel av all valuta i cirkulation halveras vart fjärde år. Varför ser vi då ingen inflation enligt KPI?
Michael Saylor som är VD för MicroStrategy har onekligen minskat klyftan för institutionella investerare att överväga bitcoin som reservenhet. Han har väl formulerat logiken bakom beslutet utifrån ett perspektiv från någon som har ansvar över att förvalta en stor företagskassa. I ett offentligt videomöte har han uttryckt:
- ”There is inflation. There is inflation in everything you want to buy. It’s just not tracked by the FED. There is inflation in assets. There is inflation in bonds. There is inflation in stocks. There is inflation in real estate. There is inflation in gold. There is inflation in scarce art. There is inflation in everything that’s scarce.”
Saylor uttalar sig även i samma möte att det är absurt att inflationen mäts utifrån ett index som utesluter kostnaden av livsmedel, energi och tillgångar.
När dessa investerare jämför aktier, obligationer, fastigheter, mark, ädelmetaller & valutor för att hedga sig mot inflation, kommer de fram till att bitcoin är den enda tillgången som är likvid med oföränderlig monetär politik och inte begränsad av jurisdiktion, enskilda företag/sektorers framgång eller staters skyldigheter genom skuldsättning.
Bitcoin besitter alla de karaktärsdrag som krävs för att göra den lämpad att bli en långsiktig värdebevarare och fristad för de som vill parkera sina välförtjänta pengar i en tillgång som inte kan inflateras bort, censureras eller centralstyras. Anledningen till att majoriteten av seriösa investerare som förstår bitcoin bara handlar för en fraktion eller mindre andel av deras kassa är att bitcoin bara har funnits i 12 år. De vill se fortsatt teknologisk utveckling och större regulatorisk klarhet. Ju längre bitcoin existerar utifrån dessa premisser, desto starkare blir caset.
Läs mer och boka Arsha här >>
Är du nyfiken på Bitcoin? Det finns ett växande intresse för kryptovalutor i samhället och det är många som har blivit lurade. Vår nya specialist i ämnet, Arsha Safarzadeh, presenterar här några regler för hur man kan minska risken att bli drabbad. Den första av tre artiklar i ämnet kryptovalutor.
När hederliga människor vill uttrycka sitt intresse för bitcoin, vilket för många är ett outforskat område, smider skurken sina händer i förhoppning om att kunna förleda sitt nästa byte. Därför kartlägger jag nedan de regler en bitcoinköpare måste följa för att undvika att hamna i råttornas fälla.
Regel #1
Den allra viktigaste regeln! Låt aldrig någon annan person, framförallt främlingar, köpa bitcoin med dina pengar. En del hamnar i denna fälla för att de vill göra snabba klipp när de får reklam om en trader som ”har gjort stora vinster” med bitcoin. Ibland får man även telefonsamtal från skurken i syfte att skapa större förtroende för processen. När dina pengar väl är skickade kommer du inte se glimten av dem igen. För att strö salt i såren är sannolikheten tyvärr låg att få tillbaka pengarna efter en polisanmälan.
Regel #2
Använd alltid Google Authenticator för att säkra dina inloggningar. Telefonnummer för extra verifikation följer med högre risk då en duktig skurk kan ringa upp din leverantör och manipulera dem till att aktivera ett nytt sim kort som är i skurkens händer.
Regel #3
Ingen officiell handelsplats eller annat företag inom bitcoinvärlden kommer att fråga efter dina lösenord eller private keys (koder för att få åtkomst till dina digitala plånböcker). En del blir lurade genom att först få ett mejl som skrämmer upp läsaren med ett påstående att en hackare har fått åtkomst till personens koder. Sedan kommer slutklämmen:
”If you’re receiving this e-mail, it’s because you’ve been affected by the breach. In order to protect your assets, please update your 24-Word Phrase and follow the instructions to set up a new PIN for your wallet.”
Följ aldrig uppmaningar att dela med dig av känslig information relaterat till dina bitcoin.
Regel #4
En ofta förekommande bluff är att man får ett meddelande från vad som liknar en officiell handelsplats eller digital plånboksleverantör likt detta:
”Hej, (namn)!
Vi har identifierat att det finns 12.1054 BTC i en wallet som tillhör dig hos oss på (känt företag). För att få tillgång till dessa måste du verifiera din äganderätt. Detta görs genom att du sätter in 1.0 BTC i din wallet med adressen xxxxxx så kommer det ske en automatisk överföring till din nuvarande wallet-adress.”
Om någon vill erbjuda dig någonting och kräver motprestation i form av pengar är det alltid en bluff inom bitcoinvärlden.
Regel #5
Om någon erbjuder ränta på dina bitcoin är det troligen ett bedrägeri. Det finns i dagsläget prövade verktyg för att erhålla ränta mot att låna ut bitcoin, men dessa innefattar onödigt hög risk och jag rekommenderar det inte till någon.
Boka och läs mer om Arsha Safarzadeh här >>
Att det råder brist på tillit på många organisationer råder det ingen tvekan om. Enligt forskning från Oxfam, en humanitär organisation, leder brist på tillit till långdragna beslutsprocesser, sämre kommunikation och lägre 
produktivitet. Tilliten påverkar såväl välbefinnandet som sammanhållningen i gruppen. Oavsett om vi vill förbättra arbetsmiljön, öka mångfalden eller attrahera och behålla talangfulla medarbetare så vi måste vi öka tilliten inom vår grupp och organisation.
Sex faktorer som påverkar tilliten i din arbetsgrupp
Artikelförfattare: Ibrahim Mohamad
Läs mer och boka Ibrahim här >>
Copyright © NOVARUM TALARFÖRMEDLING. Alla rättigheter reserverade.