Ola Liljegren

”Jag hoppade mot döden”

Ola Liljegren söp bort 20 år. Sedan försökte han ta sitt eget liv. I dag har han slutat känna skuld över allt som han berövat sig själv – slutligen har han insett att han inte kan ångra någonting.
Livet efter självmordsförsöket har varit en kamp för att hitta identiteten som den nyktra Ola.
"Jämfört med de flesta andra har jag nog bättre självinsikt. Jag vet mina begränsningar. Och jag tror att jag har ett starkare andligt liv", säger han.
Hela föreläsningen handlar om hans eget liv, om långt ner i skiten en människa kan sjunka utan att man fattar. Och hur han kom upp ur det!

Det har gått några  år. På årsdagen av självmordsförsöket var Ola Liljegren på Knutpunkten och tejpade upp ett handskrivet brev på räcket som han hoppade från. "Adjö, Ola – alkoholisten och narkomanen", stod det. Men också "länge leve människan Ola".

Ola Liljegren började dricka på allvar efter lumpen. Han var arbetslös och gillade öl. Det började med några folköl i veckan, men efter ett tag var han full varje dag. Så småningom provade han droger också, hasch, amfetamin och kokain.

Ola hade ingen svår barndom. Inga föräldrar som söp, ingen familjetragedi. Problemet var att han inte tål sprit.

Ola berättar i sin föreläsning på ett personligt sätt om de tankar, de livsval, den skuld att ha sårat andra människor han bär med sig, den tacksamhet han känner för de som hjälpt honom vidare i LIVET och vad det är som format honom att bli den Ola han är idag.

För Ola Liljegren har det hjälpt att prata om vad han varit med om. Hans föreläsning syftar också till att hjälpa andra och åstadkomma förändring.

Ola Liljegren är fyllda 40 år och har haft en nykter period tidigare. Men allt gick för snabbt den gången. Lägenhet,sambo, utbildning och jobb. Han var mån om att ta igen allt det han missat de senaste 15 åren och insåg inte att han också måste ta hand om sig själv. Han satt hemma och grät samtidigt som han tog sitt första glas. Och den fyllan, den slutade på Knutpunkten, fast ett år senare.