Anders Lindros

”Min Parkbänk - mitt hem”

Allt som Anders Lindros pratar om är grundat på sina egna erfarenheter. Anders  pratar uteslutande om sig själv och vad Anders har upplevt både före, under och efter sitt missbruk.
Anders kallar mig själv för beroende, för Anders har förstått att man kan missbruka i stort sett vad som helst, droger, kriminalitet, mat, relationer, sex, spel, idrott , ja denna lista kan göras hur lång som helst.........
Mycket dumheter har Anders hört och sagt genom sina år som beroende, eller som man säger MISSBRUKARE… Men aldrig någonsin har Anders hört någon säga:

"När var liten ville jag bli KNARKARE !..eller ALKIS !.... Eller att man önskat att när man blir stor ska jag bo på en PARKBÄNK, och så ska jag få alla mina nära och kära att bli ledsna, förtvivlade och till sist... RÄDDA för mej…"

Hur kunde det då bli så att Anders blev det?
Hur kunde Anders välja ett sådant liv, och När hände allt detta?
Valde Anders det medvetet? Eller valdes det åt han? Hur kunde det gå så fel?

Idag står Anders en bit ifrån detta liv, Ett liv som rivit sönder, trasat isär så mycket. Anders tar varje dag ett kliv till ifrån det, och varje steg Anders tar, måste han veta VARFÖR tar han det?
HUR ska Anders göra för att ta nästa steg och NÄR kan han och alla mina nära och kära känna sig säkra? Säkra på att vägen Anders nu valt går framåt, inte bakåt.. Anders är på väg därifrån och inte tillbaks..
Bara därför att Anders vet just VARFÖR och NÄR han valde det, och framför allt... HUR Anders ska göra. Därför kan Anders idag säga att han kommer ALDRIG att känna mej säker, och just  DÄRFÖR finns Anders idag, på väg TILLSAMMANS med sina nära och kära till ett nytt liv.
HUR gör vi för att inte någon annan en dag ska ställa sig frågan VARFÖR ?

Följ med Anders på sin berättelse om sitt liv, DÅ , NU och FRAMÅT.. följ med för att kanske kunna svara på frågan om just HUR. .och kanske VARFÖR

  • Kropp och själ

  • Personlig utveckling

  • Hälsa

Anders Lindros påbörjade sin vandring ur sitt destruktiva liv......  Anders kan idag se att han har lämnat ensamheten..... Anders vet att den alltid kommer att finnas bakom honom.... och tappar han greppet om sitt mående så kommer det fort tillbaks och sätter greppet i honom och då vet vi alla hur det sluta.....då rullar hjulet fort...  Anders måste hela tiden vara vaksam.....för varje ny dag är en ny utmaning för Anders.....
Tack vare sin vandring så vet Anders nu att han duger som den person som han är......  Anders vet idag att han vill leva.....för nu är det härligt att se livet som den tonåring som han är i sinnet.....