text

FrgpalettVarför inte jag? En rosa resa!

Många tänker varför jag? Många säger varför du? Men jag säger varför inte? Det jag har insett och förstått är att med mina resor har jag fått möjligheten att hjälpa andra i deras. Så varför inte? Meningen med mitt liv är meningen som jag lever, så hur vill jag leva den?

Som så många andra blev jag retad i högstadiet och dom orden satte sig rejält och hårt som ett hänglås runt om mitt hjärta. Det jag inte insåg och förstod var att när mobbingen tog slut fortsatte jag själv att ge mig mentalt stryk varje dag. Det var inte förrän jag skulle fylla 30 som jag insåg och förstod att jag var en självmobbare. Här stod jag mitt i livet och omedvetet hade jag sabbat många år av mitt liv p g a en dålig självkänsla.

Det jag insåg och förstod var att livet var mitt, möjligheterna var mina, men så även ansvaret. Så var jag villig att ta ett ansvar för mitt liv för att hitta möjligheterna och leva meningen med mitt liv?

Drygt 20 år har gått och livet har varit ett härligt äventyr, där jag vid varje dikeskörning hittat modet och styrkan att inse och förstå att nu lär jag mig något nytt. Att när jag kommit upp på livets väg fortsätt jobba med min självkänsla för att enbart bli starkare och modigare för kommande äventyr. 

När jag fick kliva på min rosa resa kände jag enorm skam och skuld för en resa som denna drabbar inte enbart mig utan många i min närhet. Helst hade jag velat göra allt i hemlighet, men det gick inte. Å allra, allra helst av allt hade jag gärna sluppit, för vem skulle komma att hålla min hand genom min resa? Egentligen ingen och jag kände mig otroligt ensam.

Jag har alltid varit rädd för sjukvården, men med ett fokus på nyfikenhet gick resan väldigt bra. Det som jag däremot inte var förberedd på var när jag var färdig och fick ett recept i min hand. Biverkningar jo då, men säkert inte så farligt lite vallningar kan du i alla fall räkna med, men vilka mer det har tiden fått utvisa.

Hur mår du? Huvudet upp och fötterna ner var ett svar jag kände fick duga. För en av biverkningarna var humörsvängningar och därför kunde jag vara glad och skratta ena stunden och strax därefter blixtrade det till i mina ögon eller så rann tårarna. Biverkningar som kom i skov och jag tänkte är dom över nu eller kommer dom tillbaka? Biverkningar som skrämt skiten ur mig och flera tillfällen där jag undrat är det här jag eller är det en biverkning?

Min rosa resa har satt rejäla spår i mitt inre med ett enormt stresspåslag för vad har egentligen både kropp, knopp och själ varit med om? Jag har alltid varit väldigt frisk och jag kände mig frisk och så visar det sig att jag är sjuk, men sen säger läkaren att nu är du frisk. Men hur kan du vara så säker på det för jag känner ingen skillnad, utan jag känner mig nog mer sjuk nu än innan och så säger du att jag är frisk. Allt känns otroligt konstigt? Hur kan jag vara säker och på vad?

Så att återta livet efter en krasch är inte enbart att kliva på livets tåg igen och fortsätta som vanligt. Nä, jag har insett och förstått att nu har något nytt fått liv och för att hitta tryggheten i sig själv igen krävs det mod, stryka, tålamod, kärlek och omtänksamhet med sig själv. Med min resa har jag insett och förstått att jag har utvecklats till något mer än jag var förut och när jag har insett och förstått detta kan jag enbart säga varför inte jag?Tina Persson

Som hälsoinspiratör älskar jag att snurra fart på folks tankar mitt i deras vanliga vardag och med en skarp färgpalett vill jag få mottagaren att inse och förstå att varje resa kan faktiskt bli ett magiskt äventyr trots allt och mitt i allt.

Hälsoinspiratören Tina Persson, Luleå